Kristallsystem
Redaktör: Cecilia Aarnio. Efter Mikko Turunens artikel kidejärjestelmät
De sju kristallsystemen
Mineral indelas i sju olika kristallsystem utgående från deras kristallform och kristallsymmetri.
- Kubiska eller isometriska systemet
- Tetragonala systemet
- Trigonala systemet
- Hexagonala systemet
- Rombiska systemet
- Monoklina systemet
- Triklina systemet
Mineralkristaller har en inre regelbunden atomär struktur som avspeglas i mineralens yttre kristallform. Symmetrin kan urskiljas i kristallernas jämna ytor och deras bestämda förhållande till varandra. Även vinklingen på och emellan kristallytorna följer specifika symmetriska mönster. För att förstå och identifiera kristallytornas former och relation till varandra kan man tänka sig ett axelkors mitt inuti kristallen. Varje kristallyta skär axelkorsets symmetriaxlar i en bestämd position. Mineralkristallernas storlek kan variera mellan några ångström och flera meter, även de minsta kristallformationerna uppfyller alla aspekter i något av de sju kristallsystemen den hör till.
Vid kristallbildning behövs en bestämd mängd joner och atomer. Då kristaller växer fram lägger sig atomerna och jonerna i kristallgittret i enlighet med något av de sju olika kristallsystemen. Mineral bildas och kristalliserar främst ur smältor, gaser och lösningar. Nästan alla grundämnen och grundämneskombinationer kan bilda mineral. Själva kristallisationsprocessen är ofta väldigt långsam och kan i många fall pågå i miljontals år. Långsam kristalltillväxt under långsam avkylning av bergartssmältan ger större och mer fulländade kristaller. Ifall avkylningen sker väldigt snabbt blir resultatet ett icke-kristallint vulkaniskt glas, obsidian, på grund av att atomerna och jonerna inte hinner bilda ett systematiskt arrangemang.
1. Kubiska kristallsystemet
Det kubiska eller isometriska kristallsystemet har den allra högsta symmetrin av alla kristallsystemen. Axelkorsets alla tre axlar är lika långa och står vinkelrätt i förhållandet till varandra. Exempel på mineral tillhörande det kubiska kristallsystemet är: diamant, granat, fluorit, kromit, pyrit och blyglans.
Nedan är en bild av olika mineral tillhörande det kubiska kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna visar sig mineralens namn.
2. Tetragonala systemet
I det tetragonala kristallsystemet består axelkorset av tre rätvinkliga axlar varav två ( A & B) är lika långa. C-axeln brukar vara den längsta axeln och kallas ofta för huvudaxeln. Exempel på mineral tillhörande det tetragonala kristallsystemet är: kopparkis, scheelit och zirkon. Bilden nedan visar olika mineral som ingår i det tetragonala kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna kommer mineralens namn fram.
3. Trigonala systemet
Det trigonala kristallsystemet har fyra axlar varav tre likvärdiga axlar ( A1, A2, A3) skär varandra i 60° vinkel. Huvudaxeln (C) står vinkelrätt mot de andra axlarna. Trigonala mineral är exempelvis: kalcit, dolomit, magnesit, turmalin och kvarts. Det trigonala kristallsystemet anses vara en undergrupp till det hexagonala. Systemens axelkors är lika och också de enda med fyra axlar.
Bilden nedan visar olika mineral tillhörande det trigonala kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna kommer mineralens namn fram.
4. Hexagonala systemet
Det hexagonala kristallsystemets axelkors har fyra axlar av vilka tre lika långa axlar (A1,A2 och A3) skär varandra i samma plan. Vinkeln mellan de tre axlarna är 60°. Den vertikala huvudaxeln (C) ligger vinkelrätt i förhållande till de andra axlarna. Apatit, beryll, grafit och molybdenglans är exempel på mineral som ingår i det hexagonala kristallsystemet. Till följande finns en bild som visar olika mineral tillhörande det hexagonala kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna kommer mineralens namn fram.
5. Rombiska systemet
Det rombiska kristallsystemets axelkors har tre olika långa axlar som ligger vinkelrätt mot varandra. B-axeln är den kortaste axeln medan C- axeln är den längsta. Mineral som räknas till det rombiska kristallsystemet är: andalusit, krysoberyll, olivin, staurolit, kordierit och topas. </p>\r\n<p>Bilden nedan visar olika mineral tillhörande det rombiska kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna kommer mineralens namn fram.
6. Monoklina systemet
I det monoklina kristallsystemet har axelkorset tre olika långa axlar varav A- och C-axlarna skär B-axeln rätvinkligt medan vinkeln mellan C och A axlarna är >90°. Exempel på monoklina mineral är: fältspater, biotit, muskovit, gips, serpentin och talk. Bilden nedanom texten visar olika mineral som ingår i det monoklina kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna kommer mineralens namn fram.
7. Triklina systemet
Det triklina kristallsystemets axelkors har den minsta symmetrin. Alla tre axlar är olika långa och vinklarna mellan axlarna är oregelbundna. Exempel på mineral tillhörande det triklina kristallsystemet är: fältspat, kyanit, rodonit, turkos och wollastonit. Nedan är en bild av olika mineral som tillhör det triklina kristallsystemet. Då du för musen till någon av mineralkristallerna visar sig mineralens namn.
