Naturstenen har satt sin prägel på Åbo
Åbo konstmuseum på Puolalabacken, ritad av Gustaf Nyström 1904. Fasaden utgörs av röd lokal granit från Skansen. Foto: Olavi Selonen
Åbo Akademi
Natursten som byggnadsmaterial är vackert, mångsidigt, återanvändbart och har en nästan evig hållbarhet. I Åbo har natursten utnyttjats för olika typer av konstruktioner under alla tider. Exempel på användningen av natursten i byggnader från medeltiden till i dag, visas i en ny rapport utförd av Olavi Selonen och Carl Ehlers, docent respektive professor emeritus vid geologin vid Åbo Akademi. Rapporten innehåller en omfattande katalog av naturstensobjekt i Åbo och är utgiven av föreningen KIVI – STEN rf.
– Åbo Slott och Åbo Domkyrka är unika medeltida byggnader helt eller delvis byggda i natursten. Byggmaterialet består av olika lokala bergarter, delvis obearbetade lösa stenblock hämtade nära byggplatsen, säger Selonen.
Åboregionen har spelat en viktig roll i utvecklingen av den finländska naturstensindustrin. Åbo slott renoverades 1556–1563 under ledning av Antonius Timmerman, en holländsk stenhuggare som anses vara en pionjär inom bearbetning av finsk natursten. Ett av de största och arkitektoniskt mest ambitiösa projekten i vårt land, uppförandet av Akademihuset, inleddes 1802.
– Den svenska stenhuggaren Nils Stenstam grundade år 1805 Finlands första mekaniska stenbearbetningsanläggning i Åbo för att tillverka de massiva granitpelarna i Akademihusets Solennitetssal och entréhall vars råmaterial bröts i Vårdberget, berättar Selonen.
I mitten av 1800-talet byggdes en fängelsebyggnad på Kakola-backen, vars fasader i sin helhet är av massiv granit som bröts ur berget vid byggplatsen. Kakola-graniten blev ett viktigt råmaterial för byggandet i Åbo.
I Åbo finns även goda exempel på nationalromantisk naturstensarkitektur från tidigt 1900-tal. Bland dem kan nämnas Konstmuseet på Puolala-backen och Brandförsäkringsbolagets hus (senare bland annat stadskontoret) vid åstranden. Den lokala röda graniten på Konstmuseets fasad har brutits vid Skansen, medan den grå graniten på fasaden till Brandförsäkringsbolagets hus är från Nystad.
– Modern användning av natursten syns i både byggnadsfasader och i miljökonstruktioner. Det finns ett dussin byggnader i Åbo som har en heltäckande fasad i natursten. Ett vackert exempel är Åbo tingshus på Lasarettsgatan, ritat av Pekka Pitkänen. Fasaden är av grå granit från Kuru, säger Selonen.
Andra exempel är fasaden till Kivikukkaro-byggnaden som är av finsk marmor från Lappland, fasaden till Sampo-huset, röd rapakivigranit från Tövsala och fasaden till Aleksandra-kontorsbyggnaden, en ljus kvartsit från Lokka. Den nyaste naturstensfasaden finns i den nya Hamburger Börs-byggnaden som är klädd med tysk kalksten.
– Fler bra exempel på användning av natursten är bland annat Stockmannvaruhusets nedre fasad mot Kristinegatan och nedre fasaden till huset med Åboservicen på Puolalagatan. I dessa bägge fasader är stenmaterialet brun rapakivi granit från Ylämaa, med sin unika rapakivi-struktur, säger Selonen.
En höjdpunkt i miljöbyggandet är Lilltorget, som renoverades till ett stadsrum år 2009. Återvunna nubbstenar av lokala graniter har använts i beläggningen. Trottoarerna på Lilltorget är belagda med röd granit från Lundo. Salutorget i Åbo renoveras som bäst och stenläggningen på det nya torget består av återanvänd lokal granitnubbsten och importerade granitplattor från Kina.
Den traditionella användningen av natursten är statyer, skulpturer och monument. Det finns flera exempel på statyer i massiv sten i Åbo, såsom Väinö Aaltonens Turun Lilja, Viljo Mäkinens Kissa-Alli, Hanna Vihriäläs Norsu och Laila Pullinens Ikaros. Med andra ord ska den som vill bekanta sig med vacker och varierande användning av natursten bege sig mot Åbo.
Andra upplagan av rapporten finns nu tillgänglig på adressen: https://kivi.info/wp-content/uploads/2022/12/geotechnical_report_17_turku_2painos_web.pdf
Ursprung: Åbo Akademi
