Ler och silt

Redaktör: Cecilia Aarnio. Efter Anu Hakalas artikel Savi ja siltti.

Finkornigt sediment: ler och silt

Varvig lera består av årsrytmiska lager av ljus silt och mörk lera.Enlig Atterbergs korngruppsskala, är siltens kornstorlek mellan 0,06 millimeter och 0,002 millimeter. Ler, som är benämningen på den minsta fraktionen, har en kornstorlek som är mindre än 0,002 millimeter.

Smältvattnet från inlandsisen transporterar det allra finaste materialet till issjön utanför isranden, där det sedimenteras som varvig lera. Årsrytmiska lager av ljusare silt och mörk lera bildas till följd av att isälvarnas strömningshastigheter och vattenmängder varierar med årstiden. Beroende på kornstorleken sjunker partiklarna olika snabbt till bottnen. Under vårens och sommarens intensiva smältperioder avlagras huvudsakligen de aningen grövre siltpartiklarna samt stundom även finkornig sand. De finare lermineralen är känsliga för rörelser i vattnet (sjunker långsammare) och avlagras främst under den lugnare vinterperioden. Gränsen mellan sommar- och vinterskikt är ofta oskarp och diffus, medan gränsen mellan vinter- och vårskikt i regel är tydlig.

I slutskedet av den senaste istiden, för ca 11 500 år sedan, avlagrades ett förhållandevis jämntjockt lager av varvig lera över stora delar av Finland. Strax efter kallperioden täckte den varviga leran såväl landskapets höjder som dess sluttningar. Så småningom transporterades ler- och siltlagren till dalar och andra låglänta områden och formade vårt nuvarande åkerlandskap. 

Det glaciala landskapet innehåller förutom varvig lera, som avlagrades i issjöns söta vatten, även ishavslera. Denna glaciala lera saknar en varvig och årsrytmisk struktur eftersom ler- och siltpartiklarna klumpas samman och sedimenteras snabbt i salt, joniserat havsvatten. Ishavslera är ofta rik på fossil från marina organismer samt avlagringar av grövre material som med flytande isberg transporterats ut i havet.