Solsystemet och Vintergatan
Redaktör Cecilia Aarnio. Efter Mikko Turunens artikel Aurinkokunta avaruudessa.
Det finns troligen miljardvis med galaxer i universum. Avstånden mellan galaxerna är emellertid så stora att rymden ibland kan verka alldeles tom. Vintergatan, vår galax, är uppskattningsvis en av de mest stjärntäta galaxerna i universum även om avståndet mellan vår närmaste stjärna, solen, och dess närmaste granne är över 4,2 ljusår. Längdenheten ljusår används inom astronomin och anger hur långt en ljusstråle färdas i vakuum under ett år. Ljusets hastighet i rymden (vakuum) är ungefär 300 000 kilometer i sekunden vilket innebär att ett ljusår motsvarar ca 9 460 800 000 000 kilometer i rymden.
Ovanifrån sett ser Vintergatan ut som en spiral, och sett från sidan ser den ut som en lins. Galaxen är uppskattningsvis 100 000 ljusår bred och ca 20 000 ljusår tjock. Solen ligger ungefär 28 000 ljusår ifrån Vintergatans centrum och är bara en bland 200 miljarder stjärnor av liknande storlek och sort. Ungefär hälften av Vintergatans massa upptas av stoft och gas, medan den resterande hälften är fördelad mellan stjärnorna. Vintergatan roterar ständigt kring sitt centrum med en hastiget på ca 1 varv per 220 miljoner år.
Jordklotet och solsystemet
Vårt solsystem omfattar solen, nio planeter, ca 60 månar, ett stort antal asteroider, miljontals kometer och otaliga meteorider. Förutom månarna, som cirkulerar kring planeter, kretsar alla kroppar i Vintergatan runt solen i egna regelbundna omloppsbanor.
Planeterna indelas i två grupper beroende på deras täthet och avstånd till solen. Merkurius, Venus, Jorden och Mars är små stenplaneter vars densitet är åtminstone 3 000 kg/m3. Gasplaneterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus har en avsevärt lägre täthet än stenplaneterna eftersom de, borträknat från sina fasta kärnor, består främst av gaserna helium och väte. Plutos uppbyggnad liknar de andra stenplaneternas, men klassas inte längre som planet eftersom den är för liten. Numera klassas Pluto istället som dvärgplanet.